Ursula von der Leyen stödde öppet Project Bromo trots att konkurrensgranskningen ännu inte avslutats. Stephanie Yon-Courtin, känd EU-parlamentariker, reagerade snabbt och beskyllde henne för maktmissbruk offentligt.

Yon-Courtin undrar vad Kommissionens konkurrensmyndighet faktiskt har för roll om beslut tas ensidigt. Project Bromo ska ledas av Airbus, Leonardo och Thales, och mötte granskning innan något godkännande getts. EU ser rymdteknologi som avgörande för säkerhet och strategisk autonomi på grund av geopolitisk oro.

Von der Leyen beskrev projektet som en industrichampion på Internationella rymdmässan i Paris i september. Avsikten är att skapa en stark europeisk aktör för säkrare satellitkommunikation och utmana amerikanska Starlink.

Antalet konton som godtyckligt stängs av på sociala plattformar växer och väcker tydlig oro. Fler användare berättar nu om att deras profiler försvunnit utan att några tydliga skäl presenterats.

Diskussionerna handlar särskilt om rätten att kunna överklaga direkt mot plattformens ledning. Experter på digitala rättigheter uppmanar till införandet av transparanta och tillgängliga överklagandemekanismer. Bristen på sådana system leder ofta till misstro mellan plattformar och kontoinnehavare världen över.

Myndigheter och jurister föreslår nu införandet av en fristående instans för sådana fall. Därutöver betonas vikten av lagstiftning som skyddar yttrandefrihet för digitala användare.

I Nuuk samlades ledarna från EU, Grönland och Danmark för en gemensam presskonferens på tisdag. Von der Leyen tillkännagav en investering värd tvåhundra miljoner euro för Grönlands framtid och utveckling.

Fokus ligger på snabbare internet, ökad satellitkapacitet samt stöd till avlägsna och nordliga samhällen. Grönland får även möjligheter att utvinna och utveckla vattenkraft, plus förnybara industrier som grön vätgas. Tyngdpunkten ligger på Malmbjergs molybden-gruva och Amitsoqs grafitprojekt för hållbar ekonomisk tillväxt.

Bland investeringarna återfinns pengar till utbildning, hållbar turism, bostäder och stöd åt lokala företag. Von der Leyen betonade Grönlands självbestämmande, och politiskt samarbete blev centralt i den slutliga överenskommelsen.

Teresa Ribera talar om klimatförändringens ekonomiska konsekvenser och EU:s bristande resurser inför Politico. Hon betonar att traditionella nationella budgetar och befintliga EU-medel inte längre är tillräckliga tillsammans.

Gemensamma lösningar och bredare ekonomiskt utrymme måste utvecklas om klimatmålen ska kunna uppnås framöver. Bland Ribera’s förslag finns utökade gröna obligationer, större gemensam budget och eventuell ökad gemensam skuldsättning. Idén om att införa en motståndsfond genom att beskatta stora oljebolag diskuteras åter som ett alternativ nu.

Extrema väderhändelser, bland annat värmeböljor, förvärrar ekonomisk press och skapar stora utmaningar inom sjukvården. Ribera menar EU:s länder behöver cirka sjuttio miljarder euro årligen inför klimatrelaterade hot till tvåtusentalfemtio.

Donald Trump säger att Europa måste betala USA för tidigare vapenleveranser till Ukraina nu. Han kritiserar att Joe Bidens administration skickade ammunition gratis istället för mot betalning tidigare.

Trump menar att om han återvänder som president ska Washington stoppa vidare militär hjälp till Ukraina. Han kräver att europeiska länder erlägger betalning innan nya försändelser med ammunition skickas iväg. Kielinstitutet visar att USA gett omkring etthundrafemton miljarder euro i stöd till Ukraina.

Samtidigt sägs Europas militära bistånd under samma period uppgå till ungefär sjuttiosju miljarder euro. Färska rapporter nämner minskade amerikanska vapenlager på grund av Irankriget, enligt medierapporter.

Tidigt på morgonen sattes byggnaden som tillhör BATS, kopplat till Israeliska industrier, i brand. Anonyma aktivister tog på sig ansvaret och förklarade sin protest mot Israels vapentillverkning offentligt.

Stora delar av fastigheten förstördes, rök steg över stadens silhuett och invånare samlades utanför. På sociala medier spreds bilder där brandskadad infrastruktur och förödelsen syntes ur flera olika vinklar. Belgiska försvarsministern Theo Francken kallade på sociala medier gärningspersonerna för farliga extremister.

En officiell utredning har nu inletts och polisutredare granskar platsen samt samlar in vittnesmål från området. Händelsen har väckt diskussioner om säkerhet, politiska reaktioner och företags internationella kopplingar i Belgien.

Ovanligt varma dagar och ekonomiska problem har fått besöksantalet i nöjesparker att minska tydligt. Walibi, Plopsa, Bellewaerde och Bobbejaanland är överens om att värmen påverkade hela säsongen.

Vissa dagar har temperaturen överstigit trettiosex grader och då föredrar många att stanna hemma. Plopsas talesperson menar säsongen varit bra, men betonar åtgärder för komfort och säkerhet. På särskilt heta dagar söker besökarna sig hellre till vattenparker och pooler än åkattraktioner.

Bellewaerde och Walibi rapporterar tydligt minskad försäljning och varierande besöksantal beroende på vädret. Med siktet inställt på höstens Halloween hoppas parkerna på tätare besök och ljusare tider framöver.

Tjugotusen tjugofem blev ett historiskt år för Belgien då strejker satte nytt rekord nationellt. Enligt ETUI noterades en miljon trehundrafemtiofyra tusen åttahundrafyrtiofem strejkdagar under året.

Varje tusen anställda stod för trehundratretton strejkdagar, vilket överskred rekordet från nittonhundranittiotre. Antalet deltagande i strejker nådde åttahundratjugo tusen niohundrasjutton, högsta siffran någonsin i Belgien. Strejkerna riktades kraftigt mot Bart De Wevers regeringspolitik och överträffade Dehaene-erans protester.

Utbildningssektorn stod för trettioett komma tre procent av strejkerna, medan offentliga sektorn svarade för hälften. Valonien, Bryssel och Flandern skilde sig åt i antal strejkdagar, men alla noterade höga nivåer.